HÄRIFRÅN

 

den här stan om vintern

är grå som grafit

en gryta i ett pass vid kusten

när kylan kommer och lägger locket på

tätnar smogen omkring oss två

nöjesfältet tornar upp

sitt lustiga skelett

som en siluett mot den flämtande solen

som ruiner efter en gammal 

bortglömd religion

där spöken går igen fram till våren

 

refr:

jag vet en gata på andra sidan stan

där solen lyst hela da´n

en flagad dörr med en trappa bakom

som kan ta oss härifrån

 

varje frostbitna morgon  

springer jag kapp med en spårvagn

genom bortglömda marker i utkanten

får en reva i väven av drömmar

av alla intryck och ansikten

när jag kommer hem igen 

e´ det bara slask och sot

kvar av den vita klänningen

snöflingorna faller och smälter

på vågorna nere i hamnen

 

refr:

jag vet en gata..etc

 

vill gå rätt ner i det smutsgröna vattnet 

på botten och vika av mot ekvatorn

gå upp på en ö i stilla oceanen

där jag kan slå mig till ro och börja om

på hållplatsen står vi och väntar

med hjärtan som två knutna nävar

med två tre meter emellan

går vi hemåt längs södra vägen

 

refr:

jag vet en gata.. etc