LÄNGESEN

 

solen går upp över staden

lördag och äntligen helg

i huset sover två människor

slingrande om varann´ än

i varma skrynkliga lakan

drömmer dom varsin dröm

ingen drar kniv mot den andre

gårdagen verkar glömd

 

refr:

längesen vi två gick längs en strand

sov i en hydda med golv av sand

som två gamla båtar, högt upp på land

väntar på vågen, så längtar vi ibland

 

spänningen ligger i luften

innan dom ens gått upp

han vill ha mer än vad hon vill ge

vänder sig om med en suck

hon vill upp ut äta frukost

känns som om lakanen bränns

bort från det krympande rummet

känns som om hon kvävs

 

refr:

längesen... etc

 

på varsitt håll under dagen

lider dom sina kval

han ser på kvinnor på gatan

vill inte längre va´ kvar

dom träffas på biblioteket

färdiga att ge upp

plötsligt har båda tröttnat

ser på varann´ under lugg

 

refr:

längesen... etc.

 

brygga:

på månda´n är allt som vanligt

arbetshelvetesveckans gång

hon kommer hem över krönet

han sitter ner över en sång

dom går längs ån i det sista ljuset

ett sken dom känner igen

eftermiddagssol genom lövträden

som påminner om barndomen

 

refr:

längesen... etc